Var snäll mot dig själv tiden efter förlossningen
De första veckorna efter en förlossning kan kännas överväldigande med allt som...
Läs mer
Går det att göra något för att motverka bristningar under vaginal förlossning? I dagsläget finns inget heltäckande svar baserat på forskning då det helt enkelt inte finns tillräckligt mycket forskning på ämnet ännu. Förhoppningsvis forskas det mer de kommande åren, för mer kunskap behövs! Här guidar Ellas fysioterapeut Elinor hur forskningsläget ser ut just nu.
Det vi vet om vaginala bristningar är att det finns en del riskfaktorer varav de största är:
Att det är första gången vi ska föda barn är svårt att påverka. Barnets födelsevikt kan vi eventuellt påverka något genom att vara fysiskt aktiva och träna under graviditeten. Att använda tång är mycket ovanligt i Sverige. Sugklocka behöver ibland användas, exempelvis om utdrivningsskedet är väldigt långt, barnet sitter fast, mamman eller barnet mår dåligt och barnet behöver komma ut snabbt för att säkra dess hälsa.
Ingen förlossning är den andra lik och det är väldigt viktigt att komma ihåg att alla gör sitt bästa utifrån sina förutsättningar. Om en bristning sker så är det inte någons fel och du som födande har inte presterat fel eller dåligt. Majoriteten av alla förlossningar leder till någon grad av bristning och med tanke på det stora tryck och drag som bäckenbottens muskler, slemhinnor, nerver och andra strukturer genomgår när barnet passerar genom förlossningskanalen så är det inte konstigt.
Forskningen visar att det är hur krystskedet går till som spelar roll för att förhindra stora skador på bäckenbotten. Krystskedet ska inte gå för fort, men inte heller för långsamt. Framförallt är det snabba utdrivningsskeden som leder till bristningar då vävnaderna i bäckenbotten inte får tid på sig att vänja sig vid att tänjas ut.
I ett lagom snabbt framfödande förs barnets huvud neråt under krystning och i krystpaus glider huvudet in igen vilket ger bäckenbottens vävnader en paus från tryck och drag och blodcirkulationen i området ökar och strukturerna klarar bättre att tänjas ytterligare vid nästa krystning. Därför är kommunikation mellan den födande och barnmorska viktig då barnmorskan kan hjälpa till att guida för att öka eller sänka tempot av framfödandet.
Även förlossningsposition hos den födande kan påverka tempot. Generellt kan upprätta positioner snabba på och liggande positioner sakta ner. Några studier tyder på ökad risk för skador om den födande ligger på rygg i gynposition. Något som forskningen visat med lite större säkerhet är att vi under förlossningen kan skydda perineum med hjälp av att varma kompresser hålls mot mellangården. Några studier visar även på att perineal massage under förlossningen också minskar risken för skador.
Ett antal studier har studerat massage av mellangården under graviditetens sista veckor. De har visat att mellangårdsmassage innan förlossningen, framförallt hos förstföderskor, minskar risken för bristningar av grad 3 och 4.
Kanske kan massagen även fungera som en mental förberedelse. Detta är inte studerat men vi kan spekulera i att vi genom att öva på att tänja vävnaden genom massage så övar vi på att vara närvarande i kroppen och lär känna sensationen av töjning, vilken kommer att finnas under förlossningen. Att känna igen sensationen av töjning och att få en förståelse för att vävnaden har stor förmåga att tänjas ut kan leda till en avslappning, trygghet och lugn hos den födande vilket i sig kan vara positivt.
Källor
Abdelhakim AM, Eldesouky E, Elmagd IA, Mohammed A, Farag EA, Mohammed AE, Hamam KM, Hussein AS, Ali AS, Keshta NHA, Hamza M, Samy A, Abdel-Latif AA. Antenatal perineal massage benefits in reducing perineal trauma and postpartum morbidities: a systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. Int Urogynecol J. 2020 Sep;31(9):1735-1745. doi: 10.1007/s00192-020-04302-8. Epub 2020 May 12. PMID: 32399905.
Beckmann MM, Stock OM. Antenatal perineal massage for reducing perineal trauma. Cochrane Database Syst Rev. 2013 Apr 30;(4):CD005123. doi: 10.1002/14651858.CD005123.pub3. PMID: 23633325.
Hu Y, Lu H, Huang Q, Ren L, Wang N, Huang J, Yang M, Cao L. Risk factors for severe perineal lacerations during childbirth: A systematic review and meta-analysis of cohort studies. J Clin Nurs. 2022 Jul 5. doi: 10.1111/jocn.16438. Epub ahead of print. PMID: 35791260.
Venugopal V, Deenadayalan B, Maheshkumar K, Yogapriya C, Akila A, Pandiaraja M, Poonguzhali S, Poornima R. Perineal Massage for Prevention of Perineal Trauma and Episiotomy During Labor: A Systematic Review and Meta-Analysis. J Family Reprod Health. 2022 Sep;16(3):162-169. doi: 10.18502/jfrh.v16i3.10575. PMID: 36569262; PMCID: PMC9759438.
Zang Y, Hu Y, Lu H. Effects of different techniques during the second stage of labour on reducing perineal laceration: An overview of systematic reviews. J Clin Nurs. 2023 Apr;32(7-8):996-1013. doi: 10.1111/jocn.16276. Epub 2022 Mar 6. PMID: 35253295.
