Var snäll mot dig själv tiden efter förlossningen
De första veckorna efter en förlossning kan kännas överväldigande med allt som...
Läs mer
Förlossningsbristningar är vanliga i samband med vaginal förlossning och det är vanligare att förstföderskor drabbas jämfört med omföderskor. Bristningarna graderas på en skala från 1-4, och det kan vara svårt att förstå vad de olika graderingarna innebär. Här beskriver Ellas fysioterapeut inriktad på kvinnohälsa vad som kännetecknar de olika graderna.
Grad 1-bristningar är små bristningar i blygdläppar och slida som inte behöver sys. Dessa förekommer hos de flesta förstföderskor. Muskulatur är intakt, men det kan ändå kännas svajigt och uttänjt, vilket det också är. Bäckenbotten kommer att töjas ut otroligt mycket under en vanigal förlossning, vilket kan vara anledning till en annorlunda känsla i underlivet, även om du inte fick en större bristning. Muskulaturen behöver återhämtas och kroppen kan på egen hand göra detta, men det tar upp till och med 12-18 månader.
Bristningen går utanför vaginalöppningen, ut i mellangården och omfattar utöver hud även muskler, slemhinna och fascia. Grad 2- bristningar behöver sys för att anatomin ska bli intakt. Detta görs oftast av barnmorska.
Vid grad 3-bristningar har skadan kommit ner genom mellangården till den yttre ändtarmsmuskeln (externa sfinktern).
Bristningen går nu även genom den inre ändtarmsmuskeln (interna sfinktern) och in genom tarmens slemhinna. Både grad 3 och 4-bristningar måste sys av läkare.
Har du drabbats av en stor grad 2-bristning eller grad 3 eller 4, så kan det vara så att du behöver vara sjukskriven för att kunna avlasta bäckenbotten i den mån som behövs. Kontakta din läkare på vårdcentralen om du upplever så stora besvär att du har svårt att klara vardagen.
Vill du veta mer om förlossningsbristningar? Läs gärna våra artiklar Går det att motverka vaginala bristningar? och Mellangårdsmassage inför förlossning – så här gör du.
Källor
Bo K, Berghmans B, Morkved S, Van Kampen M. Evidence based physical therapy för the pelvic floor. Elsevier: 2015; London.
Svenska Föreningen för Obstetrik och Gynekologi. Anatomi och fysiologi vid bristning [Internet]. Stockholm: Svenska Föreningen för Obstetrik och Gynekologi, Svenska Barnmorskeförbundet; 2017. [citerad: 2024-01-25]. Hämtad från: https://backenbottenutbildning.se/index.php/utbildningsmaterial/klassificering-av-bristningar/anatomi-bristning
Svenska Föreningen för Obstetrik och Gynekologi. Förlossningsbristningar Grad 1 och 2 [Internet]. Stockholm: Svenska Föreningen för Obstetrik och Gynekologi, Svenska Barnmorskeförbundet; 2017. [citerad: 2024-01-25]. Hämtad från: https://backenbottenutbildning.se/index.php/utbildningsmaterial/epidemiologi-forlossningbristningar/klipp-1-2
Svenska Föreningen för Obstetrik och Gynekologi. Klipp, grad 3 och 4 [Internet]. Stockholm: Svenska Föreningen för Obstetrik och Gynekologi, Svenska Barnmorskeförbundet; 2017. [citerad: 2024-01-25]. Hämtad från: https://backenbottenutbildning.se/index.php/utbildningsmaterial/epidemiologi-forlossningbristningar/klipp-grad-3-och-4
