Vad är toalettergonomi och vad kan vara särskilt bra att tänka på för att underlätta toalettbesöken för dig som är gravid eller nyförlöst? Ellas fysioterapeut Elinor guidar dig!
När du hör ordet ergonomi kanske du tänker på hur du ska sitta vid ditt skrivbord eller hur du bäst gör när du lyfter något tungt. Men har du någonsin funderat på din ergonomi på toaletten? Toalettergonomin är minst lika viktig som arbetsergonomin. Den påverkar nämligen hur lätt (eller svårt) det är att kissa och bajsa. Läs vidare för att lära dig allt du behöver veta om god ergonomi under toalettbesöket.
Vår position påverkar vinkeln på ändtarmen och därmed hur smidigt det går för avföringen att passera ut. När vi står upp eller sitter på en stol så har vi nämligen en vinkel, som en liten böj, på ändtarmen. Detta är finurligt av naturen för det hjälper till att hålla oss kontinenta (inte bajsa på oss). Men när vi vill tömma tarmen så jobbar den så kallade anorektala vinkeln emot oss. Man skulle kunna jämföra det med att bajset ska färdas i en uppförsbacke. Återigen är naturen finurlig. Det är nämligen så att när vi sitter i en huksittande position, det vill säga att knäna är högre upp än höfterna, så rätas vinkeln på ändtarmen ut vilket ger en rak väg ner för bajset att tömmas. Med andra ord, det är lättare att tömma tarmen när vi befinner oss i en huksittande position.
Många av dagens toalettstolar är höga. Detta kan ställa till problem. Speciellt för kvinnor och barn som ofta är kortare kan det vara svårt att ens nå ner med hela foten i golvet. Det gör det både svårt att slappna av, och omöjligt att hamna i en huksittande position på toaletten om vi inte når ner till golvet. Det är här pallen kommer in i bilden!
Med hjälp av en pall under fötterna kan du sitta bekvämt på toaletten men ändå tillåta kroppen att hamna i en position som liknar att sitta på huk. Det går bra att använda en helt vanlig pall, kanske har du redan en pall inne på toaletten som kan komma väl till pass. Det går också bra att använda något helt annat. Nöden kräver ingen lag, är du inte hemma och behöver något att vila fötterna på går det bra att använda något annat som finns att hitta inne på toaletten. Kanske kan papperskorgen eller två toapappersrullar agera som din pall för dagen.
Det finns bajspallar, alltså pallar gjorda specifikt för ändamålet. De kallas för “squatty potty” och kan komma att bli ditt livs bästa köp. En squatty potty är snygg och formad efter toaletten så när den inte används så är den ur vägen men står alltid på rätt plats när du behöver den.
Huksittande position gör skillnad. När vi sitter (bild till vänster) har ändtarmen en böj vilket gör det svårare att bajsa. Muskeln puborectalis jobbar för att bibehålla ändtarmen böjd. I en huksittande position (bild till höger), med knäna ovanför höfterna, rätas ändtarmens vinkel ut vilket underlättar för bajset att passera. Muskeln puborectalis behöver också slappna av för att ändtarmens vinkel ska rätas ut.
Musklerna i bäckenbotten, alltså underlivet, behöver slappna av för att släppa förbi bajs och kiss när vi går på toaletten. Förutom sfinktrarna, de cirkulära musklerna i ändtarmens öppning behöver ytterligare en specifik muskel slappna av när det är dags att bajsa. Denna muskel kallas för puborectalis. Muskeln puborectalis har fått sitt namn från hur den sträcker sig i kroppen, från blygdbenet (pubis) och som en slynga bakom ändtarmens inre del (rectum). När puborectalis är spänd bidrar den till att behålla den anorektala vinkeln som vi pratade om i stycket ovan. En avslappnad puborecalis krävs alltså för att räta ut ändtarmen och låta bajset passera enkelt. Avslappning av puborectalis underlättas av att vi använder bajspall men det hjälper också att ta sig tid på toaletten, undvika att stressa och att komma ihåg att ta djupa andetag när det är dags att bajsa.
I den här artikeln ligger fokus på att bajsa. Men ovanstående information gäller även för att underlätta kissande. Framförallt genom att en position där du sitter med fötterna stadigt vilandes i underlaget och hukliknande position underlättar för musklerna i bäckenbotten att slappna av vilket krävs för fullständig blåstömning.
Källor
Black CJ, Ford AC. Chronic idiopathic constipation in adults: epidemiology, pathophysiology, diagnosis and clinical management. Med J Aust. 2018 Jul 16;209(2):86-91.
Enders G. Charmen med tarmen. Uppl 1. Falun: Scandbook AB; 2015.